Dina ärr gör dig relaterbar

I låten Anthem av Leonard Cohen sjunger han ”There is a crack, a crack in everything that’s how the light gets in” – och just precis så är det! Det är på grund av, eller kanske tack vare, våra ärr som vi blir synliga för varandra. Relaterbara – relatable.

På engelska säger man ju ”we are related” och ”relatives” om släkt och jag tycker att det förstärker min poäng. Genom att jag kan relatera till dig kommer vi närmare varandra. Det är först när jag får ta del av dina sprickor, dina ärr och din historik, som jag kan relatera till dig.

I morse samtalade jag med en av mina klienter och då frågade hon ”Men Anna, har din väg alltid varit tydlig? Har du alltid vetat vad du velat göra?” och mitt svar blev ett skratt och därefter ”ABSOLUT INTE”. Hade det inte varit för sjukdom, depression och utbrändhet hade jag inte (vågat!) göra hälften av de val jag har gjort för att hamna där jag är idag. MEN, genom att ha tagit mig igenom det har jag fått (tvingats) lära känna mig själv.

Vad har jag för behov? Vad behöver jag för att hitta balans? Vart och hur tankar jag energi?

Denna resa är ett ständigt work in progress, men å andra sidan tänker jag att hela livet är så, ett work in progress. Eller kanske snarare: ett life in progress.

”There is a crack, a crack in everything
That’s how the light gets in”