Tvåsekundersregeln & hiss eller diss

Jag och mina vänner kommer ofta in på för- och nackdelarna med Barcelona. Alltid med en skämtsam ton men ibland med en frustrerad underton. Exempelvis, om det är någonstans två- eller femsekundersregeln inte är tillämpbar så är det här. Två- eller femsekundersregeln är, för er som inte känner till den, när man tappar något man egentligen har tänkt äta på golvet. Beroende på hur snabbt man plockar upp detta något kan man med hjälp av denna regel rationalisera sig fram till att det ändå är okej att äta upp det. Superbra regel, men den fungerar inte här. Tänk er 130 år av skor inomhus – smutsen är så ingrodd att kontamineringen av det man tänkt äta påbörjas redan i luften.

Vi har också landat i att även om det finns saker som vi inte gillar med Sverige utgörs “skitsakerna” här bland annat av just skit. Det är bajs (och kiss) precis överallt. Något som blir extra charmigt när det är 35+ och något som understryker det faktum att två- eller femsekundersregeln inte är tillämpbar #skorinomhus.

Förutom landets ickefungerande byråkrati och dåligt dubbade TV-serier är en annan fascinerande sak att begreppet service inte verkar ha nått hit (än?). Det är snarare så att du stör butikspersonal och restaurangbiträden genom att över huvud taget gå in i butiken/restaurangen. I rollen som biträde är det helt okej att himla med ögonen, totalt ignorera din beställning eller att argt be dig att vänta då de är upptagna med… inget.

Vad som däremot fungerar? Vädret, vädret, vädret, maten, livsstilen (som ju uppmuntras av vädret), människorna som väljer att inte ignorera dig, språket, kulturlivet, arkitekturen, dansen, närheten till både berg och hav, att ett glas vin kostar 25 kronor, att den ickefungerande byråkratin gör mer flexibelt inställda individer benägna att lösa dina problem på ett ypperligt kreativt sätt, att jag i skrivande stund sitter med vidöppna balkongdörrar och njuter av solen, fågelkvitter och ljuden från gatan.

Något som också har blivit en av mina favoritsysslor är att hänga tvätt. Det vilar en medelhavsromantik över den ensamma väderbitna tvättlinan och det infinner sig alltid en känsla av frihet att stå på sin lilla balkong inramad av smidesjärn och hänga upp lakan, handdukar och strumpor.

Precis innan jag påbörjade detta inlägg tappade jag en halv avokadomacka på golvet och som ni förstår är den bortom räddning. Det enda rätta blir därför att äta en chokladbit och tröstdricka ytterligare en kopp kaffe innan jag beger mig iväg till ett fik för eftermiddagsjobb.

En solvarm kram till er mina vänner!

Love,

A

Vi använder cookies från tredje part. Läs vår Cookie Policy för mer information.