Sjuk & fimpad

Idag luktar det utomlands. Ni vet den där lukten fylld med dofter av bröd, varm luft, avgaser, hav och något mer. Det måste vara något mer:et som utgör själva utomlandslukten. Jag minns första gången jag åkte utomlands och kände den här lukten. Det var till Teneriffa. Jag var fem år, min bror Eric var två år och fyra månader och så mamma och mormor. Jag minns kattungarna jag fick klappa, de korta små ananas-palmerna i prydliga rader, att Eric ramlade och slog sin lilla panna i en stentrappa och att mormor åt sitt livs första hamburgare. Hon delade upp den i tre delar. ”Det är ovärdigt att gapa så stort”, sa hon.

Ackompanjerat av utomlandslukten har min granne som vanligt rökt och fimpat rakt ner på min vittvätt. Jag undrar lite hur hon tänker. Givetvis slänger hon ner även de rykande fimparna på min balkong. Med eller utan tvätt tycker jag att det är osympatiskt. Kanske dags att skriva en arg lapp och lägga den på ett askfat utanför hennes dörr. ”Fumar mata”.

Apropå arga lappar har jag för övrigt insett vilken typ av relation jag min hyresvärd har. Vi är båda två som tonårsbarn som vet att vi borde prata med ”föräldern” men inte förstår poängen med det. Alls. Därför använder vi helt enkelt de klassiska vad åt du till lunch idag?-frågorna och hoppas att allt en dag ska bli annorlunda.

Med detta sagt ser jag fram emot en stundande vår och sommar med jobb, lite resor, att gå live med podden Make a Living, att byta boende i juni och att jag slipper vara sjuk mer. Jag har varit sjuk i tre dagar nu och hoppas att jag har gjort mitt för den här gången. Det senaste året har jag verkligen varit sjuk ofantligt mycket. Håll gärna tummarna för att det vänder nu mina vänner. Nu ska jag sätta mig och skriva två artiklar.

Ha en fin torsdag!

Kärlek,

A