Vinden har vänt

Ni vet när luften från en dag till en annan ändras. När det helt plötsligt har slagit om. Från sommar till höst, från vinter till vår. Nu har det har slagit om från höst till vinter här i Barcelona. Ganska precis innan nyår. Allt är som vanligt och det är i princip lika varmt på dagarna, men luften har ändrats.

Jag tänker på när det slår om i livet. Allt är precis som det var igår, men något har ändå förändrats. Och sedan tänker jag på vad som händer om man lever kvar i det som inte längre är detsamma och liksom bara stänger av att det har skett en förändring. En förändring så kännbar, i all sin osynlighet. Varför är vi ibland rädda för att släppa det som varit när vi känner att det redan är förbi?

Och varför är det oftast de svåra relationerna som tycks svårast att släppa taget om? De som kanske borde ha slutat vid första dejten, eller andra anställningsintervjun? Istället går vi in i ett förhållande med en person eller arbetsgivare som vi vet, eller anar, är fel för oss. Varför är det ibland svårare att lämna något som gör en illa, än att lämna det som är ”bra”?

Oavsett om luften slår om efter första dejten, efter tre år som gifta, på den där julfesten eller när du står med shoppingkassar fyllda till bredden med saker du inte behöver; våga lämna. Lämna tillbaka, lämna in och hämta ut ditt hjärta. Var inte med personer som behandlar dig orätt eller på (arbets-)platser som är bra, men där du har lärt dig det du skulle. Det behöver inte vara fel för att inte vara rätt – det kanske bara inte är bra nog.

Vinden har vänt, trots att allt är som vanligt. Vad vill du förändra?

Kärlek,

A