Temperatur & sängjobb
Just nu är det 14 grader i mitt rum och 12 grader i resterande lägenhet. Jag har lyxat till det lite med elementet såhär vid siesta-snåret. Min hyresvärd tittar alltid på mig, stum av fascination, när jag säger att jag fryser inomhus. Vad menar du? svarar han, iklädd både jacka och halsduk. Äh, det var inget, säger jag. Fast på spanska då. Du är ju från Sverige, du fryser väl inte? Ah, kul att du frågar, grejen är den att vi har isolerade hus. Superfiffigt, ni borde prova det nån gång.
Jag tänkte laga sprickan i ditt fönster, sa han för en månad sedan. Ja tack, så bra, svarade jag. Jag tror att den bor här nu. Den och jag, tillsammans med våra andra sprickor i golv, väggar och tak. Man säger ju att det är tack vare sprickorna som ljuset kan bryta igenom, eller något liknande. Jag har ytterligare en teori. Jag tror att det är på grund av sprickorna som kalluften kommer in. Men vad vet jag.
Sedan är det tydligen omöjligt att hitta salsaskor under tusenlappen, och ännu mer omöjligt i storlek 38. Vi har storlek 35 och 36, den största är 37. Ok, tack så mycket för hjälpen. Så nu sitter jag här utan salsaskor och sängjobbar på min elektriska värmefilt. Snart ska jag ut och värma mig lite i utegymmet. Helst innan det blir mörkt för då är det återigen lika varmt inne som ute (just nu är det alltså kallare inne).
Annars då. Nej men en och annan croissant slinker ner. Liksom en och annan kaffe och ett och annat kokt ägg (min hyresvärd tycker inte om när jag steker äggen ”¡Anna, demasiado aceite!” alltså, du använder för mycket olja och kommer att dö i förtid). Jag borde även plugga spanska men jag tänker att jag till vardags pratar en del spanska och att det får räcka. Eller ja, det får lov att räcka eftersom jag just nu befinner mig i ett tillstånd av oproduktiv uttråkning. Ett motsägelsefullt tillstånd där jag inte får upp farten och går och mår lite latent dåligt över att jag inte får upp farten, samtidigt som jag har ungefär hundra procents möjlighet att förändra situationen. On that note hoppas jag på att en osynlig effektivitetshand ska dyka upp och putta på lite, eller ge mig en deadline, eller bara skrämma mig till disciplin. Men handen uteblir, liksom deadlinen.
Såatteh dags att sätta min egen deadline, lämna den elektriska värmefilten och springa ut i solskenet. Gud vad opepp…