Gudfadern

Nu har min lilla spanska vän Pedro fått tag på en dator. Istället för att hoppa i föräldrarnas säng ligger han i densamma och spelar spel. Han verkar fortfarande inte ha sett mig. Eller så har föräldrarna bra fönster-management ”Pedro stirra inte på hyresgästen på andra sidan gatan.” Apropå spel, just nu spelar en dragspelsman temat till Gudfadern. Kan vi alla bara lära oss en ny dragspelslåt!?! Borde de inte spela salsa här förresten? Dragspelssalsa till min siesta con tapas.

Idag har varit en riktigt bra dag. En större affär har möjlighet att gå i hamn och jag har anmält mig till en tremånaders intensivkurs i spanska. Det påverkar mig att inte kunna språket. Jag förstår bra i skrift och kan hänga med i enklare tal men jag har svårt att uttrycka mig. Eller snarare, jag nickar, ler och säger sí. Alternativt, un cappuccino para tomar aquí por favor. Lätt lamt med andra ord.

Intressant hur mycket av min personlighet jag lagt i förmågan att uttrycka mig. Att alltid finna mig, landa på fötterna i en diskussion, att bygga relationer och förtroende. Helt plötsligt kan jag inte det och det gör mig blygare än vad jag trodde. Jag blir mer tveksam till att gå ut och göra saker där jag behöver interagera med andra. Så nu övar jag på det.

En bild tagen för två timmar sedan. Kan ni förstå hur vackert det är?

Haha! Nu har Pedro sett mig. Han skulle stänga dörrarna till den franska balkongen i föräldrarnas sovrum och då tittade jag upp och log. Han gömde sig kvickt som attan för att sedan kika ut på nytt, i bästa kurragömma-anda. Nu springer han mellan de två franska balkongerna i deras lägenhet och kikar ut. Win!

Spännande att se hur denna relation utvecklar sig. Slutar väl med att föräldrarna ringer polisen… och mitt enda försvar är sí.