Wow

Jag har en väldigt vacker dagbok som jag fick i julklapp julen 2012. Den är tyvärr också tung och klumpig vilket leder till att jag sällan skriver i den. Eller så är det bara en ursäkt. Detta inlägg får hur som helst heta Wow eftersom jag mellan texter där jag uttrycker ett sökande och en tomhet, också regelbundet nämner att jag vill bli flytande på spanska, börja dansa salsa, bo i Spanien, resa mycket och “vara fri”.

Wow eftersom allt detta snart blir, eller redan har blivit, verklighet. Jag är fortfarande sökande, överanalyserande och högkänslig. Men jag är också modig och envis. Jag har tusen dåliga sidor, men också tusen bra. Och tusen bra sidor är ändå helt OK tänker jag, haha!

Innan jag bokade min resa till Barcelona hade jag aldrig tidigare varit där. Innan jag bokade denna resa befann jag mig också i en svacka som var så djup att jag själv blev orolig för om jag skulle kunna resa mig upp. En vän jag inte hade träffat på ett år utbrast “herregud Anna, vad fan har du gjort? Du ser ut som sju svåra år”. Vilket var sant. Två veckor senare bestämde jag mig för att göra något, och bokade min resa. Väl framme var det som att komma hem. Energin kom tillbaka, jag skrattade, pratade högt på dålig Spanska och började äta igen. Och solen. Solen!

Det är intressant hur livet förbereder oss på vad som ska komma sedan, utan att vi förstår att så är fallet. För knappt ett år sedan, genom ett tips från en danspartner, påbörjade jag ett spansk-svenskt språkutbyte tillsammans med hans syster. I samma veva, och via samma person, fick jag kontakt med en frilansande designer som jag under hösten anställde till en chefsposition hos Cubus. Designer och salsalärare till yrket, som bott ett flertal år i Barcelona. Inte visste jag då att jag ett år senare skulle bestämma mig för att flytta till Barcelona och att hon skulle vara länken till både boende och dansskola.

Inte visste jag heller att min förmåga att leva gott på absolut ingenting skulle komma till användning. Något jag fick öva på när jag bestämde mig att starta ett eget rekryteringsföretag med ett års erfarenhet i bagaget, helt utan pengar och i princip utan några kontakter. Den senaste veckan har två personer faktiskt kommenterat att de inte känner någon som kan göra så mycket för så lite pengar. Haha!

Wow eftersom jag, när jag nu sitter och bläddrar igenom mina gamla texter, tydligt ser den röda tråden som har lett mig dit jag är idag. En nära vän jag fikade med igår sa oroligt “men Anna, du springer inte ifrån något nu?” och jag tänkte “nej, om det är något jag är förberedd på, så är det det här.”

Vi använder cookies från tredje part. Läs vår Cookie Policy för mer information.