Fienden blev fränder


Jag gillar tydligen att skriva dikter på kvällskvisten. Framförallt lilla Anna. Det får henne att känna sig som om hon är med i en saga. En saga där allt är möjligt, en saga där ingenting är löjligt. En saga där hon får säga vad hon vill. En saga där hon får säga lite till. Om och om igen hon skriver, med all sin glädje, all sin iver.

 

När svartvitt byts ut emot grått

När koja byts mot slott

När tacksamhet är ett minne blott

 

När alla ska dela lika, blir vi som redan har

Pötsligt rädda för att själva gå med rumpan bar

Så istället, vi bara tar och tar och tar

 

Ju mer vi tar, desto mer har vi förlorat

Kriget om miljön, träden, vi tror att

Om vi bara blundar kanske mardrömmen går över

Eller så blir vi bara fler som går runt och söver

 

Oss själva, och varandra

Tills ingen på denna jord kan vandra

Ge istället kärlek, ge istället hopp

Så att vi tillsammans kan skapa nya slott

 

Slott där vi alla får plats att njuta

Av naturen, som blivit vår nya skuta

Av djuren, som nu blivit vänner

Av fienden, som nu blivit fränder

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.